Om derivat och derivathandel i våra fonder

Derivat kan vara ett bra sätt för förvaltaren att tillfälligt öka eller minska fondens risk, antingen för att få chans att höja avkastningen, eller för att få möjlighet att begränsa effekten av en börsnedgång.

Vad är derivat?

Derivat är finansiella instrument, vars pris bestäms av underliggande värdepapper. Vanliga exempel på derivat är optioner, terminer och warranter.

Två olika sätt att använda derivat

Det finns två sätt för en fondförvaltare att använda derivat, dels defensivt för att effektivisera förvaltningen, dels offensivt som en del i placeringsinriktningen. I det senare fallet kan förvaltaren skapa så kallad hävstång, med syfte att öka avkastningen i fonden. Detta höjer fondens risk, vilket inte är tillåtet om förvaltaren placerar i derivat endast för att effektivisera förvaltningen av fonden.

Våra förvaltare kan redan använda derivat för att skapa hävstång i de flesta fonder som startat efter 2004.

Offensivt - för att höja fondens avkastning…

Förvaltare för fonder som har derivat som en del i placeringsinriktningen får åstadkomma hävstång genom att använda derivat offensivt. Hävstången innebär att resultatet av en investering kan fördubblas, såväl positivt som negativt. Illustrationerna visar hur avkastningen i fonden påverkas när förvaltaren använder derivat i en uppåt- respektive nedåtgående marknad. Förvaltaren får använda derivat för hela fondförmögenheten, men kan också välja att helt avstå från möjligheten om det gynnar fonden mer.

…med tillfälligt lägre eller högre risk

När derivat är en del i placeringsinriktningen, så spelar det ingen roll om förvaltaren använder derivat för att tillfälligt minska eller öka risken i fonden, så länge syftet är att gynna fondens avkastning. Men bruttoexponeringen mot den underliggande marknaden får maximalt uppgå till 100 procent av fondförmögenheten. Om förvaltaren exempelvis vill uppnå maximal exponering för en aktiefond i en stigande aktiemarknad kan den alltså inte ha några negativa derivatpositioner. En förvaltare som fullt ut använder sig av derivat i en aktiefond kan i ett extremfall skaffa sig en aktiemarknadsexponering som motsvarar som minst 0 procent av fondförmögenheten och som mest 200 procent av fondförmögenheten. Med andra ord kan förvaltaren via derivat helt eliminera aktiemarknadsrisken i fondens övriga innehav, alternativt utöver övriga innehav skaffa sig en ytterligare aktiemarknadsexponering genom derivat, som maximalt motsvarar 100 procent av fondförmögenheten.

Defensivt - för att skydda fondens tillgångar

Enligt de gamla reglerna kan förvaltaren använda derivat defensivt för att effektivisera fondförvaltningen, exempelvis genom att investera i derivat för att skydda fonden mot upp- och nedgångar i utländska valutor, så kallad valutasäkring. Detta drar ner risknivån i fonden. Andra exempel på handel med derivat i syfte att skydda tillgångarna är minskning av durationen i en fonds ränteportfölj. Det kan fondförvaltaren göra med hjälp av ränteterminer eller genom att ställa ut köpoptioner på innehavda aktier.

Förvaltaren kan också använda derivat som kostnadsbesparande åtgärd, till exempel för att upprätthålla en bestämd fördelning mellan aktier och räntor i fonden. Ett exempel kan vara att förvaltaren köper aktieindexterminer istället för aktier då fonden har fått ett stort tillskott av kontanter och snabbt behöver öka sitt innehav av aktier. Om förvaltaren bedömer att omkostnaderna, det vill säga spread och courtage, blir lägre i indexterminerna än genom köp av de underliggande tillgångarna, så gynnar det fondens andelsägare.