Vi använder cookies för att ge dig en bättre upplevelse av webbplatsen och för vår marknadsföring. Genom att fortsätta använda vår webbplats accepterar du att cookies används. Läs mer om cookies och hur du kan stänga av dem.

OK
Till textinnehållet på sidan. Tryck Alt+S

Förvaltarkommentar Realräntefond

Helår 2018

Fondens utveckling

Under 2018 steg fonden med 0,2 %. Jämförelseindex steg med 0,4 % under samma period.

Under året uppmättes den genomsnittliga årstaktsinflationen (mätt i konsumentprisindex, KPI) till 2,0 procentenheter. Prisökningen på bensin bidrog under de tre första kvartalen till högre inflation men under sista kvartalet föll oljepriset tillbaka, vilket gav lägre bensinpriser. Elpriserna ökade däremot under hela året och fortsatte att driva upp inflationen. Den torra sommaren förväntades ge högre matpriser men vid årsskiftet hade det ännu inte gett utslag i inflationssiffrorna men kommer troligtvis att bidra till högre inflation under 2019.

Riksbankens mål är ett KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) på 2 procentenheter, vilket uppnåtts i genomsnitt de två senaste åren. Därför höjde Riksbanken som förväntat reporäntan från -0,50 % till -0,25 % i december. Samtidigt indikerade Riksbankens prognoser att räntehöjningstakten framöver kommer att vara långsam med endast en höjning under 2019 och två under 2020, då det finns en osäkerhet i hur stark inflationsuppgången är.

Riksbankens köp av svenska nominella och reala statsobligationer kommer att fortlöpa till mitten av 2019; vi förväntar oss besked om hur Riksbanken väljer att göra med återinvesteringar av kuponger och förfall under det första kvartalet 2019. Vid slutet av året ägde Riksbanken svenska statsobligationer till ett värde av närmare 350 miljarder.

Vid två tillfällen under året ägde fonden tyska reala obligationer då vi ansåg att den tyska s.k. jämviktsinflationen (skillnaden mellan den nominella och reala räntan) var attraktivt prissatt jämfört med Sverige på samma löptid. Denna positionering var gynnsam vid det första tillfället medan det andra tillfället vid årets slut ännu inte hade genererat något positivt bidrag till avkastningen, men behölls som position i fonden.

Vår bedömning var under året att ränteskillnaden mellan korta- och långa reala statsobligationer skulle komma att minska då skillnaden var alltför stor. Denna position genererade ett positivt bidrag till fonden under året, då räntan för realränteobligationer med kort löptid blev högre under året men lägre för obligationer med lång löptid. Skillnaden var mycket mindre vid årets utgång, vilket gör att fonden positionerats mer neutralt inför nästa år. Under 2018 hade fonden innehav i nominella bostadsobligationer och undervikt i reala statsobligationer, vilket gynnade fondens avkastning då förräntningstakten var högre för nominella bostadsobligationer och ränteskillnaden mellan de två tillgångsslagen vid årets slut var ungefär samma som vid årets början.

Marknadens utveckling

2018 präglades av ett stort fokus på centralbankernas penningpolitik. Att den amerikanska centralbanken, Fed, skulle fortsätta med räntehöjningar stod tidigt klart och man levererade under året sammanlagt fyra höjningar. Inför 2019 går förväntningarna kraftigt isär då Fed planerar för två höjningar medan marknaden förväntar sig oförändrade räntor. Även den europeiska centralbanken ECB signalerade under inledningen av året en kommande normalisering av penningpolitiken, först genom en minskning av bankens stödköp av obligationer som vid ECB:s möte i juni aviserades upphöra vid årsskiftet. Den ökade skillnaden i styrräntor mellan Fed och ECB fick till följd att ränteskillnaden för 10-åriga statsobligationer mellan USA och Tyskland under året nådde nya rekordnivåer.

Riksbanken påverkades som vanligt starkt av de större centralbankernas penningpolitik. Störst intryck tog man av ECB, vilket betydde att Riksbanken under året sköt fram en första svensk reporäntehöjning till årets sista möte. Där genomförde man den första höjningen på sju år och styrräntan höjdes till –0,25 %. Direktionen var inte enig utan en ledamot ville avvakta ytterligare. Samtidigt lämnade man en prognos där nästa höjning kommer att ske först under den senare delen av 2019. Under året steg den svenska inflationen mot att varaktigt hamna kring inflationsmålet. Det berodde främst på stigande energipriser medan det underliggande inflationstrycket fortfarande var lägre. Trots en stark arbetsmarknad steg svenska löner endast måttligt under året och gav inte heller någon impuls till stigande priser. I spåren av den varma sommaren förväntas högre priser på livsmedel hjälpa Riksbanken mot målet under inledningen av 2019.

Det svenska riksdagsvalet skapade en osäkerhet kring regeringsbildningen som vid årsskiftet ännu inte var klar. Marknaden reagerade inte nämnvärt på resultatet då svensk ekonomi är fortsatt stark med sunda statsfinanser. Även utländska investerare ser i dagsläget lugnt på utvecklingen. Den svenska kronan stärktes marginellt efter valet och efter Riksbankens räntehöjning.

Den marknadsränteuppgång som inleddes under slutet av 2017 fortsatte i januari då främst amerikanska räntor fortsatte att stiga. Uppgången drevs av en stark amerikansk arbetsmarknad och en planerad skattereform som väntades öka tillväxten tillsammans med kommentarer från Jerome Powell, den nytillträdde chefen för den amerikanska centralbanken, om fortsatta styrräntehöjningar. Efter den inledande ränteuppgången sjönk marknadsräntorna åter tillbaka och skillnaden mellan marknadens och Feds prognoser för kommande räntehöjningar ökade.

Under den senare delen av våren ökade svängningarna åter i räntemarknaden. Först inträffade en kraftig ränteuppgång ledd av USA där den 10-åriga amerikanska räntan steg till som högst 3,10 %. Därefter hamnade den politiska situationen i Italien högst upp bland rubrikerna i slutet av maj. Efter flera månader av regeringsförhandlingar mellan två partier med sinsemellan stora skillnader i politisk agenda, avvisade den italienske presidenten den föreslagna finansministerkandidaten. En stor internationell oro för den EU-skeptiska hållningen hos dessa partier fick långa italienska räntor att stiga dramatiskt och ränteskillnaden mot Tyskland sköt i höjden. Globala räntor sjönk då åter kraftigt och den tyska räntan var som lägst 0,25 % samtidigt som 10-åriga italienska räntor steg från 1,70 % till som högst 3,10 %. Den politiska situationen i Italien med svaga statsfinanser och ett, enligt EU, alltför högt budgetunderskott fortsatte oroa marknaden under resten av året och som högst nådde den italienska 10-årsräntan 3,68 %. Mot slutet av året stabiliserades situationen och italienska räntor sjönk åter.

När så de internationella börserna under det sista kvartalet sjönk, kraftigt samtidigt som handelskriget mellan USA och Kina trappades upp och förhandlingarna kring det brittiska utträdet ur EU kärvade, ökade oron för en svagare ekonomisk utveckling under 2019 och räntorna föll kraftigt både i USA och Europa. Den amerikanska 10-årsräntan sjönk under hösten från drygt 3,20 % ned till 2,75 %, medan den svenska 10-årsräntan i december åter föll ned mot årets lägsta nivå kring 0,40 %.

ECB:s minskning av obligationsköpen under året var en av anledningarna till en svagare utveckling för företagsobligationer där ränteskillnaden mot statsobligationer ökade kraftigt. Samtidigt fortsatte företagen under året att ge ut stora volymer i kreditmarknaden, vilket ökat risken för en fortsatt ökande ränteskillnad mot statsobligationer. En svag börsutveckling under hösten ökade oron i marknaden för kreditobligationer ytterligare. För att dämpa oron diskuterar ECB nya lån till europeiska banker som kan komma att minska effekterna av det avslutade programmet för obligationsköp. Den svenska kreditmarknaden påverkades först mot slutet av året av den internationella oron, men inför inledningen av 2019 ser situationen inte gynnsam ut för kreditmarknaden.

Under året sjönk den 10-åriga svenska statsobligationsräntan från 0,77 % till 0,56 % medan den 2-åriga svenska statsobligationsräntan steg från -0,60 % till -0,39 %. Referensräntan 3M Stibor steg samtidigt från -0,47 % till -0,13 %.

Övrigt

Under perioden använde fonden derivat i liten utsträckning. 2018-04-01 ändrades fondbestämmelserna bl.a. så att fonden i fortsättningen får använda t.ex. köp- och återförsäljningstransaktioner samt sälj- och återköpstransaktioner och avtal om värdepapperslån samt placera på konto hos kreditinstitut.


Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i fonden kan både minska och öka i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. En fond med riskklass 6-7 kan både minska och öka kraftigt i värde, på grund av sin sammansättning och de förvaltningsmetoder som används. Faktablad, informationsbroschyrer och fondbestämmelser för Swedbank Roburs fonder finns att hämta hos din återförsäljare eller på swedbankrobur.se.


Stäng Skriv ut